Förjävligt helt enkelt

Idag är bara en sån där helt överjävlig dag. Fast inget särskilt har hänt... allt känns bara jobbigt (vilket inte inverkar på ett positivt sätt att bli Lycklig Singel eftersom jag, som alltid när jag blir lite smådeppad, känner att det skulle vara skönt att vara del av en tvåsamhet och på så sätt blir ännu deppigare).

Vet inte varför, men har en överhängade lust att sätta mig på söder med en kall öl i den ena handen och en cigg i den andra (trots att jag inte ens röker...) och beklaga mig inför en kompis om hur förjävligt livet är. Om hur lång tid tvätten tog på sig att torka. Om såret på tummen som gör ont när jag diskar. Om det molniga vädret. Om hur trött jag är (trots att jag häller i mig receptfritt läkemedel, i folkmun så kallat kaffe, så hjälper det inte mer än en timme eller två).

Om hur olycklig singel jag är (fan var ju positiva tankar som gällde...).

Äh, dags att kolla om tvätten torkat.